Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lat, för djärv, för tjock eller för sjuk att låta sig
störas. Ögonen gnistrade i ljusskenet från lyktan.
Elsa hackade tänder.
Det är som förr på Blekängen. Där satt en råtta
under salsbordet och stirrade på mig och Gusten.
Och vi vågade inte väcka mamma, för då trodde
hon, att det var folk som kom för att slå ihjäl far.
Och så blev hon stående vid fönstret hela natten -
Vi gå in till herr Vickberg, sade Abraham.
Det var en ordentlig människa. Han hade det så
fint som en mamsell -
Han sköt upp dörren, men när han kom ut i
förstugan trampade han på granris. Han förstod,
att herr Vickbergs rum stodo ostädade efter
begravningen.
Nej, det här går inte. Vi får skicka madam
Andersson att städa först. Gå nu ut genom köket
du, så kommer jag efter genom fönstret.
Han reglade köksdörren och släckte lyktan. I
salen började råttorna dansa, och den stora feta
råttan under bordet gav ifrån sig ett tungt
stönande, som liknade en suck.
Abraham svängde sig ut genom fönstret.
Elsa! ropade han. Mörkret hade tätnat. Vinden
sög och smackade kring husets knutar. Abraham
letade sig fram till bänken.
Gråt nu inte, liten! Det är ett ruffigt gammalt
hus, men det kan bättras på. Och man kan ju
inte riva allt gammalt. För restens blir det bra.
Du får så mycket att tänka på. Reparationer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
