Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men framkommen till Torget hörde han
Jublets stämma och tvärstannade. Även konstapeln
stannade och en tredje person, som skymtade som
en skugga på andra sidan körbanan.
Jublets stämma, svag och hes om dagen, svällde
ut om natten, tilltog i styrka och klang för varje
lykta som släcktes.
Vem är du, Saulus Paulus Holmin av Tarsus
i Mesopotamien, vem är du, att du kallar mig
en idiot? Är det jag, som skall bygga på Backarna
eller är det den tokige Krokus, din svärfar? Lämna
mig i fred. Lämna hela stan i fred! De brott mot
sjätte budet, som av evighet äro bestämda för
denna stad och denna natt äro redan begångna,
Eller begås i detta ögonblick. Tänk det! Och
gäck i frid till den rättfärdiges sömn.
Det är Jublet, sade konstapeln. Så här dags är
han lite svinaktig av sig -
Konstapeln smålog välvilligt förlåtande, och
Abraham svarade med ett sömnigt leende.
Titta, nu ska Aposteln fösa in honom.
Aposteln hade trängt honom upp på trottoaren
och drev honom med flaxande vingar allt närmare
trappan. Med långa svängande armar försvarade
doktorn sin frihet. Slutligen gav han vika och
drog sig baklänges uppför de tre trappstegen.
Avskedsorden kommo gråtmilt och klagande:
Lämna mig i fred, Saulus Paulus från
Mesopotamien. Du är en hund. Och jag ensam är
rättfärdig. Min buk ger tillbaka, min manlighet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
