Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram kofferten och tog den på ryggen. Och fru
Enberg kom ut och lockade på hundarna.
Kära hjärtanes, de är inte farliga.
Det kan inte tusan veta, sade Abraham och
rodnade av förargelse. Ood afton. Jag ska väl bo i
flygeln ?
Nej tycker någon det! sade fru Ennberg och
lotsade Ohlsson med kofferten in i förstugan. Var
så god, var så god, herr Krok. Rummet är en
trappa upp. Akta sig för tröskeln.
En kvart senare satt Abraham vid kvällsvarden i
stora salen. Fru Enberg höll honom sällskap,
stickade och pratade.
Jo, se det blev en liten greve på Rogershus i
förra veckan. Så nu var ju hennes nåd alldeles
tvungen att fara på kristning. De är ju så gott
som kusiner, hennes nåd och greve Bergfelt. Ack
ja, kära hjärtanes ja, det var ett slag, när greven
gick och gifte sig. Han var alltid så väinlig och
uppmärksam mot hennes nåd -
Är det skvallersjuka eller är det rena oskulden,
undrade Abraham, som i likhet med Gud och hela
världen kände förhållandet mellan greven och fru
Hyltenius. Gumman Enberg såg trohjärtat
bekymrad ut. Och Abraham sade:
Nå, herr greven kan väl vara vänlig och
uppmärksam nu också?
Ja visst, ja visst, suckade fru Enberg. Men det
blir ju aldrig detsamma. Och jag ska säga, att
hennes nåd behöver så väl sällskap. För annars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
