Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ska skam spela schack med fruntimmer,
säger Abraham och reser sig halvt förargad.
Men det var nu en småsak. Och i övrigt trivdes
Abraham gott på Björkenäs. Han hade övervunnit
den beklämmande känslan av tunga tryckande tak.
Han var ensam herre i huset och tog endast order
av hennes nåd, när hon hade några att giva.
Vanligen fick han handla efter eget huvud och med
rättarens hjälp. Gick det galet någon gång, så
skrattade fru Blenda åt hans bekymrade och
skamsna miner. Och det blev till skämt
alltsammans. Ibland kom fru Enberg tassande bakom
honom och strök honom varligt över armen.
Kära hjärtanes, vad det är lugnt och gott, sen
herr Abraham kommit till gården. Se, hennes nåd
behövde så väl en trogen vän.
Trohet för ett år!
Inte! Inte blir det så kort. Det får inte herr
Abraham säga. Fru Enberg nickar och rister av
oro.
I juli blev sommaren het. Och fru Blenda blev
orolig. Redan innan drottningen föll, rörde hon
ihop pjäserna, satte armbågarna på bordet och
stirrade framför sig.
Tycker ni inte, att jag är ensam? frågade hon.
Jo, det är jag. Vore jag inte ensam, så skulle
jag flytta härifrån. Men ser ni, jag får aldrig mer
så små och låga rum. Och kommer jag i stora
rum, så svimmar jag. Fast det just inte hör till
min? vanor att svimma. Men jag måste ha nära till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
