Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6.
Så länge Abraham sprang, var det icke svårt att
hålla tankar och ångest borta. Men han kunde
icke springa hela vägen från Björkenäs till staden.
Och då han saktade farten blev hjärtats arbete
tungt, ojämnt och smärtsamt, ådror i tinningarna
sprutto till, pressade på ett smärtsamt sätt och
bultade. Över hela kroppen kändes stickningar och
sveda, som om han burit en skjorta av nässlor.
Andedräkten pressades het och svidande ut och in
på ett krampaktigt och smärtsamt sätt. Benen voro
stela och nästan okänsliga som efter hårda slag.
Under det att han sprang med yttersta hastighet,
hade hela landskapet tyckts deltaga i flykten. De
vita månstrimmor, som randade vägen, hade svängt
som hjulpinnar kring sina ekrar. Skogen hade ryckt
fram i snabba, tysta kolonner. Fälten hade rullats
upp, som en fanas duk för en plötslig vindil.
Han stannade, och med ens blev landskapet
fast, orörligt, tungt. Han såg den långa vägen
framför sig med dess tunga backar och oändliga
slingringar. Djupa, halvfrusna hjulspår lade försåt
för fötterna, som han icke orkade lyfta tillräckligt
högt. Genvägen genom skogen med rötter och
skubbar var omöjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
