Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Vad kära släkten visste om clownen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språksamma i ämnet. Ett par dar efteråt tog
pojkstackarn – ja jag kan inte ge honom fulare namn
för han var nu inte riktigt normal det är min
övertygelse – tar han några hundralappar i
farmors chiffonjé och försvinner. Hur han kom till
Amerika, vet jag inte. Han skrev ett par gånger
till några av släkten och det var tydligt att han
slet en hund. De sände honom lite pengar men
efter ett par år hörde de inte mer av honom.
Nå ja, du förstår, för farmor var ju det hela
ett klubbslag, och jag för min del tror att hon från
den stunden aldrig var riktigt klar här uppe, hur
förståndig och redig hon än kunde tyckas. Om
Nathan, pojken, talade hon aldrig och han tycks
inte ha skrivit till henne. Först en tolv, tretton år
senare kom ett brev till någon av släkten
undertecknat Jonathan Borck och med förfrågan om han
vågade hälsa på farmor. Borckarna blev inte glada
som du kan förstå. Nu hade de oteringen, som
de nästan glömt, åter på halsen. Men vad skulle
de göra? Till sist fick de efter mycken tvekan
underrätta gumman om den förlorade sonens
återkomst. Och det blev ju stora skrällen det.
Verkligen? insköt Benbé i spänning. Blev
farmor så ond eller blev hon glad eller upprörd –?
Upprörd blev hon naturligtvis men det visade
hon inte så mycket. Hon började surra omkring
som en gammal humla och bedyrade att äntligen
skulle hon få säga pojken ett sanningens ord
och så vidare. Men huvudsaken var dock att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
