Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Benbé i paradisets rännsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reste ni hit ut för att träffa mig? frågade
clownen hastigt och med ett visst intresse i rösten.
Benbé slog föraktfullt ifrån sig.
Å nej då, nej då! Inbilla er ingenting!
Uppriktigt sagt så hade jag nästan glömt er. Men
i Frisco fick jag en uppenbarelse – kalla det
vidskepelse eller vad ni vill. Det hände på en
bank. Jag upptäckte att mitt kreditiv tagit slut –
Och det förde tanken till mig? För att vara
vidskepelse är det mycket lite underligt –
Nej, det var inte så! försäkrade Benbé ivrigt.
Det var någonting som kom mig att tänka på
farmor. Hon skred fram över molnen kan jag säga
och vid gummans förklädsband hängde ni,
Lill-Nathan Borck, gummans kelegris –
Å, på det sättet, mumlade clownen och nickade.
Men ni vill kanske påstå, fortsatte Benbé med
mycken spydighet i rösten, ni vill kanske påstå
att ni glömt farmor också? Är det så har jag
verkligen vänt mig till galen person och jag kunde ha
besparat mig kattstölder och andra finurligheter –
Tracbac slöt åter upp ögonen och lät stolen
sakta gunga. För första gången såg Benbé sin
berömde frändes leende. Det började med trumpet
putande läppar som långsamt smalnade och drogos
ut på längden. Å, du milde, tänkte Benbé, det är
ju ett äkta, patenterat clownflin.
Tracbac sa: Glömt? Farmor? Den tanken
förefaller mig mycket absurd. Henne glömmer jag
nog inte. Jag var grymt rädd för farmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
