Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Clownens jude.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
summan. Tracbac nickar och funderar, så säger han:
Inte dåligt. Det kunde ha varit mer, men det
kunde också ha varit mindre. Vi får vara nöjda.
Kom med mig i min loge. Där drar han upp en
flaska champagne och säger: Sannerligen – vi
kan ha rätt att rumla ett tag. Han klär av sig,
tömmer ett glas, sveper sig i filten och somnar på
britsen ögonblickligen.
Komedi, fnös Benbé.
Jag skulle hellre kalla det lek – eller vila om
ni så vill. Han leker sig tillbaka till tälttiden då
unge Jonathan Borcks konster och krumbukter inte
voro värda så värst många dollars eller cents. För
resten vet man ingenting om honom – det är
egentligen det enda man vet. En gång – och
jag var då alldeles ny som sekreterare – skulle vi
börja turnén i Chicago. Underhandlingar voro
slutförda för många månader sen men ingen hade
brytt sig om att fråga Tracbac, var han ville ha
premiär. Vanligen är det honom alldeles likgiltigt,
men enligt kontraktet har han rätt att själv
bestämma var han ska börja. Nå – en månad eller
så före starten säger han att premiären skall ske
i Topeka, en världsförgäten håla om förti eller
femtitusen invånare. Varför i Topeka? frågade
det förskräckta syndikatet. Fanns där kanske någon
eller några personer, som han önskade se på
premiären, så kunde de per extratåg om inte annat
förflyttas till Chicago. Tracbac blev generad. Det
är hans svåraste själsliga kongregationsform. Råkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
