Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. En karl och två oxar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
psalmbok. Nej, särdeles ogudaktig har jag inte varit
och för resten just inte »särdeles» i någon annan
riktning heller. Men jag skulle vilja bli som
en av de där gubbarna - med intet annat än
himmelens härlighet inför mina enfaldiga ögon
och med Herrens heliga ord och löften i min famn.
Och ingenting annat, ingenting.
Han såg ned på teskeden, alltjämt lekande med
den och alltjämt smålog han. Fru Lillemors ansikte
hade vitnat ett uns och hon var för ögonblicket
inte så alldeles olik sin kusin, den store clownen,
i hans trötta stunder. Efter ett par tysta minuter
reste hon sig och gick långsamt och med ena
handen stödd mot bordskivan bort till mannen.
Hon for med händerna över hjässans mäktiga
välv-ing, hon sa skämtsamt och lite, lite tårsjukt:
Jaså ingenting annat i famnen, ingenting annat.
- Var ska jag vara då?
Han svarade skämtsamt även han men icke
tårsjukt:
Å kanske finns det en smula plats för dig också.
Jag nästan tror det. Jag är ju en stöddig karl
- med bred bringa.
Likafullt, fortsatte han, skulle jag vilja bli som
en av de där gubbarna, mina förfäder. Jag har
varit lite trött på sistone och de föreföllo att ha
det så stillsamt.
Nej, avbröt han sina tankar och tömde i ett drag
påtåren som fru Lillemor skänkt, nej, upp nu
latmåns och laga att någonting blir gjort innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
