Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Lillemor och far.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gunstig herrn utan Caroline som följer pappa till
stan. Hon ska nämligen välja garner åt mig och
det torde överstiga herrarnas sammanslagna
förstånd. - Ja, se det gör det! medgav Längsäll
beredvilligt; tilläggande: Vår ärade gäst får vara
så älskvärd och nöja sig med Sanna-Sanna. - Fru
Lillemor fnös och sa: Nåja det finns ju också en
annan dam på gården, fast alla ska veta att hon
inte blir fjäsad av herrarna. - Nu vet du din
plikt och ditt öde för i dag, Ben, mullrade
Längsäll och retade sin kära hustru genom en
medlidsam min.
Hans skämt träffade pricken närmre än han
trodde. Benbé visste verkligen eller fick just nu
på känn sin plikt och dagens öde och han fann,
att morbroderns falska medlidande rätteligen borde
ha varit äkta. Detta påtumanhand med fru
Lillemor, som han både medvetet och omedvetet lyckats
undvika, var således nu ofrånkomligt. Efter det
att Sanna-Sanna förrått det lilla paketets
översändande till adressaten fanns det naturligtvis
ingen möjlighet att slippa från en förklaring. När
därför far och dotter rest till stationen och
Sanna-Sanna gått till sitt, stannade han kvar i salen,
nedstämd, orolig men fast besluten att inte göra de
minsta krumbukter eller undanflykter. Lyckligtvis
hade fru Lillemor alldeles samma avsikt. Hon sa:
Sätt dig här vid bordet mittemot mig. Jag
kommer att hålla ett litet förhör med dig och ber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
