Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet. Ur en clowns katkes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutet av bilfilen långt upp på Lake avenue men
sikten är dålig. Hela parken är smockfull med
människor, som ville se en skymt av Jac. Pressen
mottogs i dag av vännen Pech - ni vet: Pech är
Pech och ingenting annat än Pech. Han tillfrågades
huruvida det vore sant att Jac återfunnit en länge
saknad dotter. Nej, sa Pech, inte en dotter men
väl sin svärmor som han i tjugu år med öm
omsorg undvikit. Nu börjar bilkortegen glesna och
poliskaptenen gör honnör vid stora trappan. Det
är antagligen guvernören som anländer. Jag måste
krypa ur det ena glasskalet i det andra. Ladies
and gentlemen - vi träffas om två minuter.
Jac. Nej men Abel, varför står du och glor på
klockan? Det ser så otrevligt ut -
Abel. Hon felar två minuter -
Jac. Ä - det tror du bara - vi körde ju direkt
från stationen och jag klädde mig på - på
ingenting. För resten - är jag snygg? - är det bra
alltsamman. Utmärkt. Abel - såg du vad hon var
vacker? För resten det gör mig detsamma. Men
så frisk hon såg ut? Efter den långa resan?
Äpplekindad och glad och sund. Varför skriver då
modern att hon är sjuklig? Det grubblar jag
över -
Abel. Jac förlåt - ni brukar vara punktlig -
Jac. Alldeles - det brukar jag. Och därför kan
jag kosta på mig att vara lite opunktlig i dag.
Varför ska man alltid vara detsamma. Alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
