Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
gått (episoden) och nu försiggick hos hans
väninna, skulle kanske den välvise unge herrn nödgats
ändra sina åsikter om teaterns betydelse. Det anade
han emellertid icke. Han sa: Ska det nu verkligen
vara roligt att vara så gräsligt ledsen? - Men
sannerligen! han tog fel, om han trodde, att
stunden var skämtets. Tragedien hade stigit ut i
salongen. Tragedien spatserade i foajén! Helen
ville säga honom någonting stort och högtidligt.
Hon hade inte varit kvinna, den beskedliga flickan,
om hon inte först mattat ett litet dolkstyng i
ryggen. Hon sa: Du borde åtminstone kunna sätta
hand för mun, då du gäspar. Jag förstår inte,
vad du har fått för uppfostran! - - - En
å två gånger i »fars vecka» brukade kaptenen säga:
Jag förstår inte, vad du har fått för uppfostran!
Fast man är fattig, kan man vara hyfsad! - Nu
förnam han ekot av de försmädliga orden i en
fransk foajé. Han rodnade upp över öronen och
muttrade generad: Jag vet inte hur det kom sig. Jag
hade inte värst tråkigt. De sköter sig ju riktigt bra,
de där på scenen. Helen (snabb som en mordisk
kissekatt): De där! Hör du, Jonas, står du
verkligen så oändligt högt över »de där»? Några av
dem är ändå världsberömda för kvickhet och snille.
Skada att jag aldrig ska få riktigt klart för mig,
vilken utomordentlig man du är! Jonas (trumpet
och med rörande naivitet): Jag har aldrig sagt,
att jag står över dem. Jag har sagt, att mitt yrke
står över deras, därför att det är nyttigt och nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
