Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
motstå ett tämligen barnsligt begär att snabbt och
eftertryckligt tacka för sist. Han grep Helen i
armen och ryckte henne med en kraftig knyck loss
ur den sentimentala ställningen. Han väste i hennes
öra:
Får jag be dig att uppträda anständigt!
Underförstått: En fin uppfostran är tydligen ej
någon garanti för anständighet! Betalt kvitteras.
Helen var tillräckligt kvinna och Jonas
tillräckligt man för att hon under intryck av hans »ofatt-
_, - . bara fräckhet» skulle lyda. Hon över-
Explosion. . . J t t- ^
gav sin »syster». Kanske for att
något mildra det där förfärliga »uppträda
anständigt» fortsatte han i en viskning: Det kan vara
farligt att komma i beröring med såna där. De är
snuskiga och sjukliga.
Man besinne: På scenen låg den stackars
kameliadamen i dödskampen! Hundratals
människor odlade som bäst sitt känsloliv genom att
oförbehållsamt lida i kapp med »en sån dän>!
Helen började tänka och tänkte:
Herre milde Gud, hur har jag nånsin kunnat
hålla av honom? Han är ju elak! Han är rått
och dumt och fånigt elak! Han skulle ha ett gott
hjärta? Ah, Herre milde Gud -
De katastrofala fantasierna, det heta begäret att
»kasta bort» sig, att dö vid hans fötter hade
med ens kommit i ny belysning. Det sublima hade
blivit skamligt. I dylika stunder är det klokt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
