Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
och sagt hur glad ni är att ha träffat den käre
Jonas? Äh, drag ni åt fanders med ert släktskap!
Vi är inte släkt och vi bli inte! Jag blev kär i
Helen, innan jag visste vem hon var. Det var en
olyckshändelse. Men jag ämnar inte kompromissa
med min stolthet. Jag sätter mig över känsloslisk.
Ni behöver inte spetsa era långa öron.
Han ryckte sig lös, vände och gick. Efter några
sekunder gled åter den gamles hand in under
armen på denna övermänniska, som kallade
kärleken mellan Jonas och Helen för olyckshändelse
och känsloslisk. Man kan fråga sig, om fader
Bourmaister under detta samtal var i färd med att
»på ett skonsamt sätt» bryta en förlovning eller
att på ett ivrigt sätt knyta den. Han sa:
Men vad vill ni då göra? Detta förhållande
kan inte fortfara.
Det kan det inte, medgav Jonas lugnt. Men jag
lämnar Paris om några dar. Sen är fältet fritt för
värdigare friare och friare, som verkligen ha för
avsikt att fria till välborna fröken Bourmaister.
Hm, hm, mumlade bankiren och återtog en smula
salvelsefullt:
Min käre Kerrman, jag fattar i viss mån er
bitterhet - jag förstår under vilka sorgliga
omständigheter den uppstått och vuxit -
Han tvärtystnade. Tätt intill sig såg han en
syn, som några gånger grundligt skrämt Helen:
ett grinande ansikte, en krampaktigt uppdragen
överläpp, som blottade långa, vita, skarpa tänder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
