Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tronpretendenterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
under i dessa tvister, han nödgades bära dessa
stoppar vid risk att eljest framkalla en tårdränkt
förstämning i det lilla hemmet. (Sina sejourer i
Sverge kallade han »mina stoppsemestrar».)
Officiellt bodde han på hotell, dit ställdes hans post,
där tog han emot släkt och vänner från hemlandet.
Idyllen på Montmartre var en av dessa
familjehemligheter som alla känna till och ingen talar
om. Skämdes le beau Bourmaister för sin idyll?
Ja! Inte för idyllen i och för sig, än mindre för
Melanie - han skämdes att blotta en
förbindelse som trots frånvaron av lagliga band var rent
infamt borgerlig, i fullständig saknad av bohemeri,
lättsinne, artistisk touche. Dandyn med det
romantiska, sydländskt bronsbruna ansiktet, de mörka,
melankoliska ögonen, de släpande ögonfransarna,
det knappt synbara ironiska löjet, de tillspetsade
skeptiska ströreplikerna - denna förfinade,
esteti-cerade typ var grovt borgerligt förälskad i en
handfull osnutna ungar, i en rivande, småsnål och
olidligt praktisk husmor i ett småborgerligt trevet
hem och i en täppa där nyttiga örter voro i avgjord
majoritet och främst bland dem alla den klassiska
kålen! Iförd en urblekt och lappad morgonrock,
som en gång varit dandyismens furstemantel,
filosoferade han, mediterade, rökte långpipor som
tillhört hans salig farfarsfarbror Bernt Bourmaister
den äldre, strövade i täppan kringklivande högst
försiktigt på sina långa ben, ty runtom krälade,
kretsade, dansade, sjöng små varelser som i Bour-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
