Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hotel de Montsoussonge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
tro - i en värld, som dock är den bästa? Ingen.
Mer än möjligen den stackars historien själv. Han
tystnade andtruten och snöt sig i fingrarna. Vänd
till Kerrman sa han: Vet du av att kung Gustaf
snöt sig i fingrarna? Det står hos Schuck. Väldigt
intressant och på sitt sätt makabert.
Åter vänd mot fruntimret tog han i med
fyllda lungor, utbristande: Men hon begick en
infami, lilla gumma, en infami! Hon kom för att
frälsa mig. Gott, gott, gott, jag kan finna mig i
mycket. Men i stället började hon intrigera - Inte
jag, gentog den gamla ödmjukt men bestämt. Inte
jag! Gud intrigerar för att vinna din själ. Mikael
ställde sig framför henne, framåtböjd, händerna
i sidorna: han sa lugnt och vänligt men kraftigt:
Så låt då i herrans namn Gud intrigera. Det är
hans ensak. Lägg sig inte i hans affärer, hon lilla
gumma där! Man kunde tro sig höra en blasfemi.
Man toge fel. I alla händelser var den icke åsyftad.
Den ren falnande njutningsmänniskan, som för länge
sen förlorat verklig kontakt med sina
medmänniskor, kommer - vilken religiös ståndpunkt hon
än från början må ha intagit - i ett egendomligt
förhållande till Gud. Den absoluta ödsligheten
kring henne skänker eller snarare påtvingar en tro
på Guds existens, starkare och mindre anfäktad av
tvivel än genomsnittsmänniskans tro. Därmed följer
dock sällan ett verkligt religiöst förhållande. Den
renodlade njutningsmänniskan har samlat alltför
litet av värde för att ha något att anförtro honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
