Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hotel de Montsoussonge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
skåp: medlidande. Hennes medlidande var
fruktansvärt, att bli dess föremål var en mycket stor olycka.
Det visste Pater familias, han visste ock att han
stod och huttrade och klapprade tänder.
Försiktigt hukade han sig ned bakom flygeln. Det hjälpte
inte. Hon såg honom, hon kastade sig över honom.
Hon skrek: Pappa lilla, nu är du förkyld! Känn
så du skakar som en stackars hund! Tänk om
du får lungsot! Den sålunda angripne
familjefadern frågade sig om detta kunde vara rätta
ögonblicket att exekvera den utlovade risbastun.
Det ohyggliga medlidandet skulle växla föremål.
Emellertid valde han en annan utväg. Han tog
Annika på armen och gick ut i köket.
Tjänsteandarna voro alltjämt i sängkammaren. Husfadern
steg in i skafferiet och släppte lös medlidandet
i en syltburk. Plötsligt greps han själv av en
bastant hunger. Hyllorna voro fulla med assietter.
Han högg för sig. Se där varför svärfar Fabians
middagsgäst stod i sitt egtt skafferi och åt en
halvtimme före middagen.
Telefonpåringningen tvingade honom äntligen att
klä sig. Nu kunde varken ödet eller Kerrman längre
dra ut på tiden. Då han påklädd åter gick genom
salen mötte han Annika, som ånyo förvandlats
till from procession. Nu sjöng hon: Jag går mot
döden–––I stället för de korsbundna
blyertspennorna höll hon i handen stetoskopet.
Kerrman skyndade ned på gatan. Avspärrningen
som retat honom för några timmar sen existerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
