Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hotel de Montsoussonge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
och Eva, det är vi det! Eddy genmälte torrt: Jag
förbehåller mig i varje fall den manliga rollen.
Kerrman ensam fastnade inte på flugpapperet.
Han vandrade otåligt av och an i det långsträckta
rummet, vars kristallkronor redan tänts. Än tömde
han i ett drag sitt kaffe än tände han cigarretten,
drog ett par bloss och kastade. Slutligen utbrast
han: Varför står ni och stirrar på det där
gamla skräpet? (Familjeklenoden!) Vi ha samlats
för att utse svärfars efterträdare. Det brådskar. -
Ärendet är ju faktiskt avgjort i högsta instans!
insköt Maxi försmädligt. Kerrman upprepade: Det
brådskar! Firman ligger i så viktiga
underhandlingar att chefsposten omedelbart måste besättas. -
Vem har inlett de där viktiga underhandlingarna?
sporde Eddy. Kerrman svarade: Jag! - Med mitt
tillstånd, mumlade lille Fabian försagd. Han tillade:
Emellertid ska vi inte förhasta oss - Kerrman
avbröt: Frågan skall avgöras nu. Endera går jag
härifrån som firmans chef eller lämnar jag
styrelsen. - Ultimatum! utbrast Maxi upphetsad.
Kerrman kompletterade ropet med svågerns
älsklingsord: Faktiskt! A. O. Arnfelt vände sig
långsamt om och betraktade Kerrman en sekund, vände
lika långsamt åter till Gud Fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
