Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hotel de Montsoussonge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
emot kände sig mycket illa berörd av svärsonens
»egenmäktighet». Jag är väl ännu i livet, tänkte
gubben, jag är störste delägare i firman! Att lägga
ned spiran är svårt, än svårare att bliva
l’état-c’est-moikänslan kvitt. Farligast - för Kerrman -
verkade dock svaret på Eddy. Den löje esteten, den
idylliskt tame familjepappan från kållandet på
Montmartre hade i själva verket ett starkt och
hetsigt blod, rikt bemängt med den
handelspatri-ciska gamla släktens egenkärlek, högfärd och
stolthet. »Utbölingens» självsäkra svar retade honom
till den grad att han teg. Girefanten åt - åt för
både giraff och elefant. Och Loewen talade för
hela samlingen, dock icke längre »affärer».
Kaffet dracks i »Paradiset». Den bourmaisterska
familjeklenoden gav prov på en förunderlig
dragningskraft. Sex av herrarna fastnade på
gobelängerna som flugor på flugpapper. Loewen med värden
som åhörare höll ett föredrag över
haute-listekon-stens utveckling i Ärras, Bruxelles, Paris och Rom.
Arnfelt stod ansikte mot ansikte med Gud Fader,
vithårig, som han, vördnadsbjudande: likvisst
tycktes konsten betyda mindre än vävnaden, vilken
han vanvördigt prövade med tumnageln just som
en gammal och klok bonde prövar ut starkaste
byxtyget. Ahlmarck betraktade from Paradisets rika
fauna, som icke saknade giraff och elefant. Max
& Eddy hade stannat framför den »kerrmanska»
gobelängen »Utdrivningen». Den lille brodern
viskade till den långe: Kerrman är ängeln och Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
