Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A la fin de la fin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
hon sig över pannan, strök bort tankar. Hon sa:
Det var så sant - du har ett telegram. Det
ligger på salsbordet. Kerrman spratt till. Den
dagen hade han alltför ivrigt väntat telegram;
blotta ordet gjorde honom nervös. Han sporde:
Hur dags kom det? Fru Helen rodnade långsamt
och djupt, svarade: Tyvärr måtte det ha kommit
redan tidigt i förmiddags. Mätta gav det åt Pil.
Han stoppade det i fickan och glömde bort det.
Åter fick Pater familias ett oväntat tillfälle att
elda sin harm, släppa vatten på sin kvarn. Han
trodde icke att telegrammet kunde vara av
särdeles vikt. Rörde det underhandlingarna måste det
vara Mikaels svar och alltså ungefär detsamma
som Bochums. Men kvarnen behövde vatten! Han
utbrast: Det är ju någonting alldeles oerhört! Han
glömmer ett telegram! Ett telegram till mig!! En
sak kanske av yttersta vikt! Han glömmer det för
att dra omkring på gatan och skrala med annat
slödder! Men inser du inte, Helen - Jo, jo, jag inser!
avbröt hon otåligt och trött. Men det är ju bäst
att du bryter telegrammet om det är så viktigt -
Han gick ut i salen med tunga pater-familiassteg.
Fru Helen lyssnade spänt, rädd att han skulle gå
in i herrummet och väcka den sovande pojken.
Hon hörde mannen tända ljuset, riva upp
telegrammet. Följde därpå flera minuter av
fullständig tystnad. Så återvände han, långsamt, tyst, nästan
på tå. Hon såg storögd upp på honom, ängslig.
Hon förstod inte, hur han såg ut. Ond? Nej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
