Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal bergsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
medlem för att dymedelst skapa ett interregnum,
ett andrum för nya ansträngningar. Max & Eddys
instämmanden berodde därpå att de i Mikaels val
sågo ett uppskjutande av chefsfrågan under det
att Kerrmans val skulle betytt dess slutgiltiga
lösning i för dem oförmånlig riktning. Dylika
»skelettval» förekomma inom alla församlingar. Den ende
som i chefsskapet Mikael såg en bestående
verklighet var den store gamle, som gjorde sin sista
»Arnfeltskupp» i medveten avsikt att rädda
sonsonen ur en fördärvbringande omgivning.
Undsättningen kom för sent, vilket åter berodde på
Mikaels skönmålningar i breven till farfadern.
Ynglingens ömhet för gubben - den enda verkliga
kärlek han känt - hade förmått honom att i det
längsta dölja ett förfall, som han ej längre kunde
hejda. Ett återuppståndet småstadsskvaller rörande
förhållandet mellan fadern och farfadern -
framburet av ett bland den gamle människoslukarens
många offer - hade dödligt sårat den del av
Mikaels själ, som ännu levde. Hans - om man så
vill cyniska - beslut att efter »kungarikets»
räddning omedelbart återvända till hotel de
Montsous-songe var den ödsligt ensammes barnsliga protest
mot »djävlarna, som inte läto honom behålla
någonting». Dylik »cynism» är ej sällsynt hos barn, som
lidelsefullt älska sina föräldrar. Såras deras
kärlek söka de (åtminstone i tankarna) undergången -
för att hämnas, för att protestera, för att visa att
denna kärlek var det enda verkliga och värdefulla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
