Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julklappen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
repade fru Helen. Säg hellre fånigt! Slott! Jakt! Vi
jagar inte och vi passar inte i slott. Folk kommer
verkligen att få roligt åt oss. - Mamma, inföll nu
Pil med dämpad bitterhet, man kan ju också kalla
det Kråkslottet eller Kåken: det passar kanske
bättre till byggnaden.
Hans ton var bräddad med en ironi, som hon
inte förstod. Däremot förstod hon att hon var
alldeles ensam i denna eniga familj. Till och med
Pil svek henne! Nu talade Jonas, lugn och
försonlig» sägande: Låt oss inte tvista om namnet. Huset
behöver väl inte döpas, förrän det är byggt.
Alltså ännu icke byggt! Helen sa: Var skulle det
ligga? Jonas, ivrigt: Där vi tänkte oss i
somras: på toppen! Helen med skärpa: Varför just
där du tänkte dig? Varför inte där jag tänkte
mig platsen? Den olycksaligt naiva poetissan inföll:
Ja, men mamma fröken Bochum tyckte bättre om
toppen! Och Jonas: Ritningarna äro tänkta för
den platsen. Naturligtvis kan de ändras - men
varför inte bygga där uppe? Helen efter några
ödesdigra sekunder i bitterhet: Det skall inte
byggas där uppe, det skall inte byggas alls. Jag
betackar mig. Jag stannar på Lanna. Ni andra kan
ju klänga upp i trädtopparna om ni har lust.
Ni andra! Hon tog avstånd från hela sin familj!
Den ljuva judinnans dekret: här - skall - stugan
- stå! hade äntligen besvarats: Jag - stannar -
på - Lanna! Familjen vred sig under slaget.
Poetissan brast i tårar, hennes mer prosaiska syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
