Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - – bara det får tid på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
vis är hon oroande, denna rödkindade, mulliga
och blomstrande poetissa. Redan för flera år sen
började farmor morra. Är det någon sans med att
flickan sitter uppe halva nätterna och skriver vers
om en rucklande pojke som de skar halsen av!
Kan det vara nyttigt? Onekligen morrade farmor
rätt. En uppväxande flickas fantasiliv är
onekligen något att vårda. Men vad skulle hon göra?
Kan man hindra en poetisk flicka att skriva vers
om en skön och syndig hjälte? Ingen tror det.
Så fick hon hållas. Vid en viss tidpunkt
(antagligen då Jaktslottet byggdes) inträdde så unge
Archi på allvar i familjens liv, kom via Pil och
hamnade hos Cissi. Farmor till att morra! Ska en
låta pojken sitta och hänga i flickans rum! Kan
det vara bra? Fru Helen sa: Bättre en levande
pojke än en död. Farmor medgav detta. Men hon
tyckte inte om pojkar över sju år, varken levande
eller döda. Åtminstone borde de inte »hänga i
flickans rum». Övriga familjen delade inte hennes
åsikt. Det var tryggt att ha en bra och stadig
pojke som »drog» med Cissi.
Så kom slaget, dunderslaget. Förleden
sommar. På Jaktslottet. Fru Helen satt i salen och
försökte räkna ut hur många gäster hon hade
gömda i labyrinten. Kommer så doktor Möbius,
sätter sig framför henne och stirrar genom
bril-lorna som förstora hans blå ögon. Och han säger:
Jaha, nu har jag friat Stor överraskning! Så
roligt, till vem? - Till Cissi förstås. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
