Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - – bara det får tid på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
duva och listigt som en orm. Men här hade krävts
en annan duva. Den gamla hade kuttrat slut. Jonas
var förfärlig. Till slut fattade den gråtande flickan
humör, klädde på sig och gick ut. Det var sent.
Jonas läste sin aftontidning, rökte dagens sista
cigarr, gick och la sig. Det kunde ju inte Helen.
Hon ringde hit och dit till vänner och bekanta.
Ingen Cissi. Hon ringde Söder 7777. Någon vid
telefon men inte Corfitz. Hon fick vanka hela
natten i sin oro. Först till frukostdags kom flickan,
lugn och nyter. Var har du varit hela natten?
(Frågan framställdes sedan Jonas gått.) Jag? Jag
har legat hos Archi. - Le-gat hos - Ar-chi? I
samma rum? - Han har bara ett. Det gick så
bra. Fast pojkstackarn fick förstås ligga på golvet.
– Nå himmel tack för det då! mumlade fru Helen.
Men var paff. Om en stund kom Corfitz. Varför
hade hon ringt, vad ville hon? Först skämdes hon
berätta, så slank det ur henne. Alltsammans och
först och främst att »pojkstackarn fick ligga på
golvet». Corfitz fingrade sin skäggspets och log
under halvslutna ögonlock. Han sa: Med kännedom
om de båda ungdomarnas stadiga karaktär skulle
jag intet haft att invända även om ynglingen delat
sängen, förutsatt att den hade nödig bredd.
Nutidens ungdom känner frestelsen - det är dess
skydd. Låt oss inte vara gammalmodiga. Låt oss
följa med vår tid.
Kan vara rätt. Men hon var fortfarande paff.
Och hon ville inte följa med tiden. Hon var för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
