Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - – bara det får tid på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
gammal. Man ska följa med ett stycke in i
medelåldern. Sen ska man göra halt. Man ska vara sin
egen generation. Man ska inte åka snålskjuts in
i nästa. Men Corfitz var bra! Han förde inte väsen.
Det skulle ha varit Jonas - hu -
Sen kom tredje skrällen. Åter var man i stan,
åter hade hon gäster, åter kom Möbius till henne
och åter sa han: Ja, lilla svärmor, nu har jag friat
och den här gången fick jag ja. - Och Archi då?
För all del, det var på det klara. De båda
nyför-lovade hade talat ingående om saken. Cissi kunde
välja mellan trenne män, fadern, Möbius och Archi.
Stackars Archi stod sig sämst. Han ville inte låta
henne gå till teatern och kunde tills vidare inte
försörja henne. Pappa kunde försörja men ville
inte släppa henne till teatern. Möbius slutligen
släppte henne till teatern och försörjde. Valet var
inte svårt. - Men kärleken då? brast det lös ur
gamla gåsen Helen. Möbius log stillsamt och
medlidsamt, sa: Kära lilla svärmor, låt oss följa med
vår tid.
Men det var just det hon inte ville.
För att nu komma till saken - vilken av de där
fyra ungarna behövde henne? Ullen med de kloka
gummorna? Nej. Flickan med hunden eller flickan
med Möbius, Archi och teatern? Nej. Pil den store
konstnären som redan vunnit rykte och guld med
sina målningar i Bochumska huset? (De där
målningarna skulle hon för resten se - räknade hon
ut där hon satt på Lanna trappa. Fröken Bochum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
