Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länge leve de lyckliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
skrev varje dag en kort mening ur någon sagbok
som förskrift i häftet. Nu ville det sig att pysen
en dag hoppade över en bokstav i förskriften och
som han tydligen var en konsekvent yngling och
då en bokstav mindre alltid är en möda mindre
fortsatte han sidan utför på samma sätt.
Föreskriften hämtad ur sagan om ett kyrkrattpars
lyckliga förvandling till skafferiråttor, löd: Länge levde
de lyckliga och rika. Pysen skrev: Länge leve de
lyckliga och rika. Sätt ett utropstecken efter och
man finner en bröllopslyckönskan kanske eller ett
satiriskt leverop från fattigman. Corfitz
skrattade och fru Helen skrattade. Plötsligt bet Corfitz
ned sitt skratt till ett syrligt löje. Han sa: Om
bankir Kerrman söker en devis för sin verksamhet
så giv honom denna. Han har alltid varit en mycket
hjälpsam man - mot de lyckliga och rika.
Även om man inte längre har mycket
gemensamt, även om det är slut med att »gå till Jonas»,
sticker det ännu illa att höra något styggt om
honom. Men fru Helen ttg. Och det var enda
gången Corfitz förgick sig. Han var ett trevligt
sällskap. Det kunde behövas. Hon var tämligen
isolerad, så isolerad att hon bjöd till sig Maxi och
hans Läckra. Kunde inte komma. Svepskäl. Archi
och poetissan övergåvo henne för det mesta.
Pojken släpade flickan med sig än till Lanna än till
gud-vet-vart. Han tålde inte Corfitz. Det
övervakande modersögat var kanske inte heller så kärt.
För resten var det inte allra värst vaksamt. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
