Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länge leve de lyckliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Bland det mångt och mycket märkliga som hände
denna »sista sommar på Klöven» må man ock
räkna att Lill-Jonas skulle lära läsa och skriva.
Om nu mamma Helen fått sköta det! Men nej -
hade farmor mäktat lära Stor-Jonas läsa så kunde
hon ock mäkta Lill-Jonas. Försedda med papper
och penna och Stor-Jonas* ABC-bok traskade
gummorna och pysen ner i eklunden, slogo sig ned på
stubbarna och började puttra och muttra, kvittra
och spinna. Så fortgick det tvenne lyckliga veckor
tills plötsligt Annika en dag kommer upprusande ur
lunden med andan i halsen och den evigt
gnällande hunden i hälarna. Kan mamma tänka sig!
Något så fånigt! Farmor lär Lill-Jonas
gammalstavning! Fru Helen blev bestört. Onekligen var
det mer än fånigt att belasta den lilla hjärnan med
an oanvändbar stavning! Goda råd voro dyra! Ren
att bestrida farmors rätt var farligt, att bevisa
hennes orätt var hemskt! För resten tyckte fru
Helen synd om gumman, som suttit där och knåpat
sonens gamla ABC i huvudet på sonsonen. Hon
hade inte följt med sin tid! Det finns såna
människor också. Corfitz skrattade åt hennes bryderi,
sa: Lämna saken åt mig, fru Kerrman: jag brukar
ha tumme med gummor. Och se! Denne
underman som på en timma uppbringade tjugutusen
kronor »utan att någon fick veta», införde på två
timmar nystavning i Klöven - utan att någon
hörde en morrning! Än mer - den strängt
upptagne fann tid att övervaka gummornas arbete och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
