Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERIK.
Det behövs ej mer för att ohjälpligt stänga
dörren.
DRÄNGEN
oviss gest, oförstående.
Den kan stå på glänt, om husbond tror jag tar
för mycket -
ERIK
lugnt.
Mycket eller litet, du toge dock allt.
Med ett svagt leende.
Min stackars vän - du råder mig att lova -
aldrig mer. För sent! Jag har redan lovat. Det
skall aldrig hända mer.
En barnsligt löfte - tycker du?
DRÄNGEN
tar åt livbältet.
Ja, mycket barnsligt, herre.
ERIK.
Och just därför min nyckel till hennes kammare.
Löftet brutet, nyckeln bruten.
Lugnt, beslutsamt.
Gå nu, jag sviker inte mina löften. Även om jag
därmed kunde bli fri - från mitt sämre jag.
Gå. Din lön skall jag betala - efter förmåga.
Men rör du med ett finger det - som ej får
röras, blir ditt liv så billigt, stackars gosse, som
din landsvägsslitna sko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
