Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
»buska» — sjelfva modersatsen i bryggerierna (det nu för tiden
under namnet maltextract sà högt prisade läkemedlet).
Sommartiden de första åren uti enkeståndet utflyttade min
mor med sina barn till landet, der hon ännu disponerade sin
mans boställe. För att unga herrn dessa månader icke måtte
aldeles »slå dank* (göra ingenting), sattes han då till skolgång
i en Bell-Lancaster-skola, om jag rätt minnes den första i vårt
land. De små sjuåriga benen måste då två gånger dagligen
tillryggalägga det afstånd af en sjettedels mil, som skiljde
skolan från hemmet; men i den skolan hade vi mycket roligt. Mina
kamrater, barfotade bondgossar nästan allesammans, lärde mig
mycket riktigt vete »hvar David köpte ölet», såsom det på den
tiden kallades, i fall jag, i förlitande pä mina finare kläder och
skomakareskor, röjde lust att tillvälla mig något herradöme; och
ehuru detta rön i begynnelsen var rätt påkostande, hade det sin
nytta för hela lifvet. Den halfmilitäriska hållningen och
takt-messiga ordningen uti Lancaster-methoden muntrade och
uppryckte det unga sinnet. Att lära skrifva — i sand var också
mycket trefligt, kanhända omedvetet äfven derföre att i sanden
icke litt era scripta manet. Men bekymmer gjorde oss
magisterns stora, tjocka fingrar, når de urladdade sin skur af
knäppar på våra hufvudskallar, der de gjorde ungefår samma effekt
som nedramlande timmerstockar.
Cnder fristunderna tumlade vi oss på gräsbackarne mellan
granitklipporna utanföre skolhuset, stupade våra kullerbyttor,
slogo krokben, drogo ’fingerkrok, togo kragtag, sprungo kapp.
Sparken af en barbent medborgare, eller knytnäfslag så att det
gnistrade för ögonen, eller kragtag så att begge hjeltarne
tumlade många famnar utföre sluttningen, aktades föga. Emellanåt
lekte vi lustläger eller, såsom det i våra samtal hette: »exsera»
— långt innan soldatöfningar på befallning infördes vid
skolorna. Jag nödgas tillstå att bondgossarne tyckte mindre om
denna lek, än de bestöflade pojkarne, hvilka befålet dervid
tillföll — aldeles samma symptom, som man sedan bemärkt vid
skarpskyttecorpserna. Det är roligare att befalla än att lyda.
Nu kommo bistra år uti min moders egen skola. Hon
var rättvis men sträng, och strängast emot sina egna barn bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>