Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
också beviljades. Kuugens fenster satt i en tre alnar tjock
mur och hela öppningen var blott V2 aln hög. Ännu
förvarades den fem lispund tunga fotblack af jern, hvarmed kungen
försäkrades verkligen hafva varit fängslad. I domkyrkan
be-sågo vi Eriks sarkofag, på hvilken ganska riktigt återfunnos
spiran och kronan af sten, som Gustaf III låtit lösbryta från
Johan III:s grafvård i Upsala. Yi sågo också stenen, som
betäckte Sten Sture den yngres ben. Efter middagsmåltiden hos
den artige och gästfrie landshöfdingen fortsatte vi resan. Vid
Nyqvarus bro, der bropengar måste betalas, råkade sällskapets
kassör, som började bli orolig för ebben i kassan, att snäsa den
tolfàrige lille brovaktaren med ett: »bropengar för en sådan
s—tbro»! men fick i ögonblicket det käcka svaret af bytingen:
»ja, om herrn bara kunde s—ta en sådan bro, ja!» Vid Läby
bro aftecknade vi monumentet och dess inskrift: »Fosterländskt
mannamod räddade här Gustaf Erikson Wasa under striden för
fosterlandet i Juni månad 1521. Carl XIV Johan reste
minnesstenen 1835» — det var således alldeles färskt den gängen.
Och så kommo vi till Upsala, der vi skiljde oss från »artisten»,
en person, utrustad med lika mycken talent, som geni och
lättsinne. Han var samme Darell, som några år sednare störtade
sig sjelf genom sin ritkonsts fingerfärdighet att imitera
bankosedlar. En annan artist, grefve Sparre, såg jag flera år
derefter obehindradt tillverka falska nya »bankotvåor», men han hade
den klokheten att lemna dera ofardiga i ena hörnet och att
göra dem endast i den lofvärda afsigten, att visa bankostyrelsen
huru lätt hennes fabrikater kunde eftergöras. Hvarje metier
har alltså sina särskilda frestelser!
Medan vi äro inne pà kapitlet om resande studenter, eller
Upsala-studenternas reselif, ma också något nämnas om våra
kortare ströftåg. Om rodd- och segelbåtsfärderna och
kryssningarne på Mälaren har jag nämnt förut, söm hastigast; man
gjorde då landgång, med qvasi-strandhugg emellanåt, särdeles
vid Skokloster, och öfvernattade någon gång i syskonsäng å det
dervarande värdshuset, under outsläckligt och sömnlöst glam
och larm. En vacker lördagsmiddag i Augusti månad 1836
drogo vi, fyra man högt, ut på en fotresa i Upland. Med staf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
