Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
thinget, att det nu beslöte embetets upphäfvande, så vore det
icke underligt, om konungen genast sände dem en ståthållare,
och han betviflade icke att förslaget skulle af konungen
sanc-tioneras. Embetet upphäfdes nu med 110 röster emot 2.
Den uti Sverige alltjemnt stigande oviljan emot Norge
gaf sig äfven luffc hos riksstånden vid diskussionen den 10
Dec. om ett sedan förra riksdagen hvilande grundlagsförslag,
beträffande förändrad organisation af interimsregeringen m. m.
Grefve C. H. Anckarsvärd ville icke biträda detta förslag,
som slöts med att "grundlagarne skulle bringas till närmare
öfverensstämmelse med Riksakten11: ett sådant uppflyttande af
riksakten vore icke nyttigare och nödigare nu, än för 45 år
sedan, och dessutom vore en revision just af riksakten redan
ett erkändt behof. R. T. Cederschiöld motsatte sig en
Inter-imsregering med 10 svenskar och 10 norrmän, emedan vårt
konstitutionella statsskick bjuder att regeringen skall föras af
ansvarige rådgifvare, hvilket ej blir fallet då norrmännen
öf-verrösta svenskarne. Vore talaren minister, skulle han hellre
taga afsked än sätta sig i en sådan interimsregering, och han
förundrade sig att sådant förslag kunnat någonsin framläggas
inför svenska folkets representanter. Brakel ansåg väl bekant,
hvilka splittringar och dragningar hit och dit uppkommit
genom Interimsstyrelsen. Riksakten stode i strid icke allenast
med Sveriges, utan äfven med Norges grundlag. Talaren
bekämpade isynnerhet § 3 i riksakten, emedan den gåfve
norrmännen möjlighet att pålägga oss en regentslägt, hvars
hjertan då säkerligen ej skulle klappa för hvad svenskt är. Så
länge detta misstroende, denna afvoghet vore rådande å
norrmännens sida, kunde han icke hoppas en förbrödring. "Länge
nog ha vi haft undseende för fordringar, som alldeles icke
varit dikterade af åhåga att närma norska folket till oss."
Önskade lifligt afslag, på det norrmännen måtte se att vi ej
vilja gifva riksakten större helgd än han har. Balman fann
orätt att genom denna grundlagsförändring befästa riksakten,
helst sedan grefve Anckarsvärd väckt förslag om dennas
revision. Hr R. Th. Cederschiöld önskade att man i stället att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
