Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
åberopade en mängd aftal och acter från och med 1814, hvilka
syntes honom ådagalägga att det af de svenska kommissarierna
föreslagna stadgandet, om rättighet för konungen att till
ståthållare i Norge utnämna antingen en norrman eller en svensk,
både af de svenska kommissarierna och af 1814 års storthing
ansågs såsopi ett af föreningen påkalladt och dermed
sammanhängande stadgande, och att detta stadgande, tillika med
alla de öfriga då antagne unionella bestämmelserna, vid samma
tillfälle erhöllo egenskapen af en emellan Sverige och Norge
afslutad traktat. Sedan blir nästa fråga: huruvida denna
traktat (af 4 Nov. 1814) är att anse såsom endast preliminär,
så att det slutliga unionsfördraget är att helt och hållet söka
i Riksakten? Åtskilliga verkliga unionsbestämmelser finnas i
norska grundlagen, som icke influtit i Kiksakten. T. ex. § 8,
om konungens myndighetsålder, af beskaffenhet att faktiskt
upplösa unionen, derest Norge anses berättigadt att derom
ensidigt bestämma; § 25 om konungens rätt att inom det ena
riket använda det andras krigsmakt; § 111 att Norges
örlogsflagg skall vara en unionsflagg. Skola nu dessa och dylika
anses af Sverige efterskänkta, derföre att de icke upptagits
äfven i Riksakten? Riksaktens uttryck i titel och ingress:
"konstitutionella förhållanden" är icke heller alldeles liktydigt
med "unionella förhållanden", och att riksakten icke utgör
den enda gällande föreningsakten trodde äfven unionskomitén
af 1839, som i sitt betänkande yttrade att "Norges grundlag,
"i afseende å de grundsatser och bestämmelser, som angå
"föreningen med Sverige, nödvändigt måste betraktas och gälla
"såsom det första ursprungliga unionsdokumentet emellan
"Norge och Sverige ... Riksakten har af Norges grundlag
"upptagit de väsentligaste af de bestämmelser om rikenas
gemensamma angelägenheter som den innehåller, men icke alla;
"den har ökat dessa grundlagens unionella bestämmelser med
"några högst nödiga tillägg, men dessa innefatta på långt när
"icke alla de bestämmelser angående de genom rikenas
föraning uppkomna inbördes förhållanden och gemensamma
angelägenheter, som saknas i grundlagen." Föreningen måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
