Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
anses såsom ett kontrakt och det ligger i sjelfva begreppet
om ett kontrakt, att det icke kan ändras af blott den ena
kontrahenten. Om icke detta fölle alldeles af sig sjelf, så
skulle ju Norge ensidigt kunna ändra hvilket stadgande som
helst i sjelfva Riksakten; ty 12 § i denna akt medgifver
Norge rättighet att deruti göra förändringar på det för
nor-* ska grundlagsändringar föreskrifna sätt, utan att någonstädes
finnes stadgadt att härtill jemväl fordras Sveriges samtycke
— liksom å andra sidan svenska ständerna förbehållit sig att
på riksdag besluta om ändringar i Riksakten, utan att dervid
omtalas Norges medverkan. Det är likväl klart* att bådas
bifall är nödvändigt, och af samma grund synes intet, som
hörer tül föreningen, sådan den blifvit ingången, böra få ändras
af den ena makten, den andra ohörd, vare sig att stadgandet
derom fatt plats i Riksakten eller i Grundlagen. Är nu
möjligheten att bekläda ståthållareplatsen med en svensk något,
som till följd af sjelfva sin natur hörer till föreningen?
Norrmannen Stäng, i sin framställning om Norges konstitutionella
rätt, påpekar att föreningens grundsats om fullkomlig likhet
i rättigheter har sina afvikelser: till Sveriges förmån att svensk
kan blifva riksståthållare i Norge, att Unionskonungen skall
hufvudsakligen vistas i Sverige, att Norge icke har de
konstitutionella garantier som Sverige i hänsyn till diplomatiska
• ärendenas behandling, och till en del vid fredsslut; och till
Norges förmån, att, då konungen obetingadt kan nyttja
svenska krigsmakten till anfallskrig, erfordras för sådant nyttjande
af den norska Storthingets, samtycke; och slutligen att vid
interimsregeringens organisation någon olikhet eger rum.
Unionskomiténs (1839) norske ledamöter förklarade att de
lemnat sina röster åt de concessioner, som skulle hafva till
följd förändringar i Norska grundlagens § 25, "endast under
förutsättning och vilkor att der, hvarest likhetsgrundsatsens
genomförande och föreningens väl kräfva någon liknande
con-cession från svensk sida, denna måtte med lika broderlig
välvilja medgifvas", t. ex. § 14, hvarigenom svensk man kan
beklädas med Norges högsta embete, utan motsvarande rättig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
