Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
mer än mycket reservé och embarrasserad, så att han på
mitt vänliga anbud att föra honom omkring i den obekanta
staden och visa honom gästvänskap, afböjde detta med riktigt
norsk uppriktighét: att han från danska sidan i detta
hänseende redan vore tillräckligt ombonad. ’Men visst icke
bestrider jag att de kunna hafva gifvit sig åstad utan alla
diarie-anteckningar i hemmet, att de kanske just för formens skull
måst göra det qvasi-incognito, och att i alla fall här icke
kunde vara fråga om upprättandet af postfördrag och
conven-tioner i statsrättslig mening, utan blott om methoder och
fintligheter vid inpackning och aflemningar i Hamburg. Det
var först flera år derefter söm modet vuxit derhän, att
norrmän formligen skickades till Berlin att uppgöra en
särskild Norsk-Preussisk postkonvention, i förväg för Sverige och
utan delaktighet från dess sida, hvilket skedde straxt efter
afslutande af den Convention med Frankrike, 1868, i Paris,
vid hvilken både svensk och norsk underhandlare officielt och
gemensamt deltagit. Jag förmodar att ofvannämnde Motzfeld
var densamme, hvilken sedermera såsom statsråd hade så
mycken del uti "Svågerlaget" med Birch-Reichenwald (Mina
Samtida X: kap. 1 och kap. 6) och att Öppen är den, som sedan blef
chef för Christania postkontor. Åtminstone skrefs i ett1 bref af 8
Sept. 1860: "Generalpostdirektören Motzfeldts utnämning till
norskt statsråd betraktas i norska blad såsom
Birch-Reichen-walds seger. De äro svågrar, och bladen säga att landet nu
styres af svågerlaget." ’Att de tyske postcheferna höllo mig
au fait af dylika danska och norska funderingar, var en
naturlig följd både af vårt vänskapliga inbördes umgänge och
af deras ringa åhåga att i allmänhet åt Danmark bereda
fördelar, hvarföre- de ock mer än en gång, både skriftligen och
muntligen, uppmanade mig till ändring i den olyckliga
svenskdanska postkonventionen af 1852 (Mina Samtida VI: 145—151,
Vill: 108), som hindrade dem för kostnadernas skull att alldeles
afslå de dansk-norska framställningarne.
Såsom bekant är, hade vederbörande, redan före mitt
tillträde i Hamburg, åt Hamburgs eget postverk äfvensom åt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>