Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Innan vi lemna redogörelsen för hvad som intill 1863
passerat i detta trassliga norska tvisteämne, torde böra här
bifogas uppgiften om Biksståthållarefrågans slutliga utgång,
hvilken under en ny konung och ny justitiestatsminister
till-vägabragtes tio år senare, eller i början af Juni 1873, sedan
ett annat norskt storthing i Maj 1873 för tredje gången
beslutit det för detsamma förhatliga embetets upphäfvande, kort
efter det samma storthing förkastat Sveriges framräckta hand
uti myntfrågan och norskhetens styfvaste incarnation Sverdrup
i den frågan utslungat hänsynslösa yttranden.
Den 5 Juni höll konungen i Stockholm sammansatt
norskt-svenskt statsråd (icke, såsom dittills vanligen i Sveriges
hufvudstad: svenskt-norskt, till hvilket höra alla svenska
regeringens ledamöter och den i Stockholm varande norska
statsråds-afdelningen), hvartill ur svenska statsrådet blifvit tillkallade
endast tre ledamöter, juristerna justitiæstatsministern samt de
begge statsråden Berg och Bergström, men icke ens
utrikesministern, hvars embete dock omfattar både Sverige och Norge.
Här begärde nu konwngen (Oscar II) att höra sammansatta
statsrådets mening: 1) i hvilket statsråd saken borde
behandlas och afgöras samt 2) huruvida storthingsbeslutet om
riks-ståthållareembetets afskaffande, i fall det sanctionerades, kräfde
ändring i Riksakten af 6 Aug. 1815 (§§ 4 och 7).
Konungen tillade att "från det svenska statsrådet hafva påståenden
framställts, att behandlingen af storthingets beslut och dess
sanction borde företagas i sammansatt statsråd, mot hvilket
påstående man från norsk sida protesterat".
De norska statsrådsmedlemmarne anmärkte att den
föreliggande formela frågan om, i hvilket statsråd omnämnda sak
bör behandlas och afgöras, icke efter deras mening kan få
annan lösning än den, att det bör ske i särskildt norskt
statsråd, i hvilket afseende de stödde sig på hvad förut från norsk
sida blifvit anfördt. För så vidt det är förordnadt, att den
norska regeringens (i Christiania) betänkande i allmänhet bör
inhemtas, funno de sig för öfrigt böra tillägga att i
föreliggande sak det icke vore tid att iakttaga denna form. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
