Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
gående frågan, huruvida storthingsbeslutet, om det
sanc-tioneras, kräfver ändring i riksakten, anmärkte de att man
icke funnit nödigt vid de år 1840 i svenska regeringsformen
vidtagna förändringar att samtidigt väcka fråga om
motsvarande förändring i riksakten, likasom man hittills icke ansett
det vara nödigt omarbeta de uttryck i riksakten, som afse
den förra svenska ståndsrepresentationen. På samma sätt
borde i föreliggande fall förhållas, om någon ändring af
riksakten skulle påfordras. Derom borde i hvarje fall den
norska regeringens (i Christiania) yttrande inhemtas, hvilket
de nu saknade anledning tillråda.
De Svenska närvarande tre statsråden förenade sig med
svenske justitiestatsministern uti hans så lydande yttrande:
"Då jag nu går att yttra mig i anledning af den fråga, Ers
M:t till öfverläggning framställt, har det icke undfallit min
uppmärksamhet, att i afseende å sammansättningen af det
statsråd, som för detta, ärende blifvit till kalladt, en afvikelse
skett från det förfarande, som efter 1842 varit följdt, och
enligt hvilket sammansatta statsråd, när de hållits i Sverige,
bestått af samtliga de svenska rådgifvarne och den i Sverige
sig uppehållande norska statsrådsafdelningen. På grund af
denna frågas beskaffenhet och då nu använda förfaringssätt,
hvilket öfverensstämmer med hvad vid särskilda tillfällen före
1842 iakttagits, icke strider emot bestämmelserna i 5 § af
riksakten, sådana dessa synas mig rätteligen böra förstås,
finner jag likväl anförda omständighet ej böra utgöra hinder
för frågans företagande i den ordning densamma nu
förekommit, dervid jag dock förbehåller mig att framdeles få taga i
öfvervägande om ej, till vinnande af mera stadga i
förfaringssättet vid liknande fall, ett förtydligande af åberopade
paragraf i riksakten må kunna åstadkommas. — Hvad
derefter sjelfva frågan angår, kan jag icke inse, att genom
antagande af den föreslagna ändringen i Norges grundlag några
egentliga tvifvelsmål om riksaktens rätta tillämpning äro att
befara och att af sådan anledning förändring i densamma
erfordras. Deremot delar jag den uppfattning, som år 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
