Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
mycket större skäl, som Adeln och Presteståndet helt och
hållet spelt ut sina roler o. s. v. Som bekant, dröjde det icke
många qvinqvennier, innan äfven Borgareståndet fann sig,
genom sina egna frihetssträfvanden och i trots af hela den kraft
och enighet, städernas Borgerskap i form af politiska
deputa-tioner i December 1865 ådagalade, sjelf kastadt ur sadeln och
försänkt i tidens och frihetens svall. Af motståndarne
begagnades Wærns tal till att stifta så mycket ondt som möjligt
emellan Borgare- och Bondestånden; ja, man gick ända derhän
att vilja bevisa, att »tredje ståndet» i Sverige icke dref framåt
med samma nödvändighet som annorstädes, och att den
samhällsbildning, ur hvilken detta stånd uppvexte, èndast varit en
utländsk planta i svensk jord. Utländingen hade bemäktigat
sig handels- och slöjderörelsen, skråväsendet erhållit ett alldeles
tyskt skaplynne o. s. v. Både Wilde, Rühs, Flintenberg, Berch,
Geijer, Bergfalk, Hans Järta, Nordström, Axel Oxenstjerna m. fi.
åberopades till intyg för det påståendet, att städerna i Sverige
varit af föga betydenhet och inflytande pä den svenska
samhällsutvecklingen .
Uti de tider, då reformfebern genomtränger"
samhällskroppen, är det alltid lyckoriddarnes sed att ställa sig främst i
deras leder, som ropa på reformer. Det undfaller dem icke, att
man på denna bana väl kan skörda triumfer och lagrar, men
aldrig gå någon egentlig fara till mötes. De göra således ett
åtminstone för närmaste ögonblicket godt val och tänka dervid
så mycket mindre, som de vanligen, stadde på en föga eminent
bildningsgrad, allt för litet behöfva dagtinga med någon
öfvertygelse. De abstrakta frihetssatserna, som i deras allmänna
uttryck så högt prisas, låta ej förverkliga sig utan att man
stöter emot interessen, ’dem det är samhällets heligaste pligt att
vårda. Lemnas dessa medborgerliga rättigheter till’ rof för den
våldsamma förändringslystnaden, så finner man snart att ingen
gräns mera gifves för de stegrade anspråken. Allt måste efter
hand jemnas. Samhället blifver snart en tabula rasa, deri
endast blodiga drag inskrifvas. Voro ej de, som vid franska
revolutionens början uppträdde såsom hennes hjeltar, hänförda af
just samma jägtande efter popularitet, hvilket nu spridde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
