Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Hvad verkan allt detta gjorde på konungen, är svårt att
så noga veta. Men slumpen ville, att han just i den tiden, den
29 November, utöfvade en mycket bestämd och energisk
handling inom sin norska regering. Storthinget hade satt statsrådet
Vogt under riksrätt för en provisorisk anordning af 4 Dec. 1843,
angående införseltull på tackjern och skrotjern. Riksrätten
frikände Vogt, men under förklaring att den åklagade åtgärden i
denna punkt vore grundad på ett, under förevarande
omständigheter »icke tillräkneliga missförstånd» om grundlagen. Riksrätten
hade således upphäft sig till ett slags medlare emellan storthing
och regering, en högre grundlagstolkare. Norska regeringen i
Christiania hade afgifvit den 19 November sitt betänkande
häröfver, af innehåll att riksrätten varit obehörig att meddela
ifrågavarande tillägg, eller ingå i någon annan grundlagstolkning än
den, som leder till ansvar eller befrielse för den tilltalade. Nu
grep konung Oscar sjelf in, genom att tillkännagifva och
förordna följande: »Kongl. Maj:t betraktar den af riksrätten
af-sagda dom från samma synpunkt, som norska regeringen, och
erkänner ingalunda riksrättens kompetens att medelst
grundlagstolkningar göra förändringar i den
författningsenliga fördelningen af offentliga myndigheten
emellan statsmakterna, af hvilka ingen är berätttigad att tillägga
sig, vare sig flera eller färre prerogativer, än de i grundlagen
bestämda, för så vidt en riksrätts dom skulle häntyda på något
sådant. Kongl. Maj:t förbehåller sig framgent, när det
allmännas väl sådant kräfver, att i dess fulla utsträckning utöfva den
myndighet, Grundlagens 17 § tillägger högstdensamme.» (Alltså
att förnya dylika åtgärder, som den nu ifrågavarande, för
hvilken Vogt anklagats).
Tvenne andra märkvärdiga företeelser tillhöra äfvenledes
. detta för Sverige i mer än ett hänseende betydelsefulla år. Den
ena var Fryxells uppträdande emot aristokratfördömandet uti
Svenska Historien, d. v. s. emot Geijer, och den andra var d. v.
polisbladets ton emot den från S:t Petersburg rappelierade baron
Palmstjerna.
Aftonbladet hade, såsom en förmodad tillräcklig motvigt
till allt, hvad i Sverige oeh Norrige blifvit sagdt emot de*gängse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
