- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
139

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

det af bladets redaktion 1870 påhängdes författaren, då han
nalkades tidningen med några alls icke politiska, men faktiska
upplysningar i en postfråga, tillhör ett annat kapitel längre
fram i tiden.

XXXII.

Forntidens naivetet.

Vestra arméens proklamation 1809. — Riksföreståndarens rescript till svenska
folket 15 Mars. — Skjöldebrands kungörelse till Örebro läns invånare 21
April. — Svea till Ständerna i Riksdagstidningen 1 Maj. —
Befordrings-meriter för hundra år sedan. — Anbud till högsta domstolen för fyratio år
sedan. — Patriarkernas kronologi. — Den längsta lifstid. — Linnés
ungdom och ålderdom, lika naiva. — Franzéns första poëm. — Whig och
Locofoco. — Ludvig den sextondes barn. — Ludvig Filips svärdotter. —
»C’est une Larme.»

Det var i Carlstad, den 7 Mars 1809, »befälet öfver de i
Wermland förlagde troppar» utfärdade den proklamation,
hvilken drog ned ifrån thronen Gustaf IV Adolf och förbytte
fäderneslandets hela framtida öde, för åtminstone ett halft århundrade.
Hvad verlden kan komma att upplefva i denna brydsamma
samtid (1870) är oss ännu fördoldt; måtte, ehvad än Europa
skall genomgå, Sveriges framtid bevaras! Uti den ifrågavarande
proklamationen sades bland annat: »Ett betydligt antal
krigsmän hafva gripit till vapen, för att nalkas hufvudstaden och
återgifva fred åt vårt gemensamma, nu olyckliga, styckade,
döende fädernesland... Hvilka äro då våra afsigter? Vi hafva
räckt hvarandra handen uppå, att rikets fäder och lagstiftare
skola ega frihet, under våra vapens beskydd, att sammanträda,
för att öfverlägga och besluta öfver det lidande och eljest snart
förstörda fäderneslandets angelägenheter. Vi hafva räckt
hvarandra handen uppå, att för deras fötter nedlägga de vapen,
hvilka vi för deras frihet tillgripit; oförfärade krigsmäns
sammanhållna svärd skola sedan omkring svenska lagstiftares öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free