Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ 160
uttaga tvenne särskilda anteckningar. Den ena innehöll namn,
karakter m. m. på en prest, som under sin tjenstetid såsom
regementspastor under partistriderna angifvit sin öfverste för
skadliga anläggr^ingar och för detta nit erhöll ett stort pastorat;
men öfversten blef deremot afsatt. Flere år derefter hände sig
att bemälde öfverstes söner, under en resa förbi den kyrka,
hvarest samme prest predikade, stego inom kyrkdörren för att
afhöra predikan, uti hvilken så mycket politiskt öfverdåd var
inblandadt, att de anklagade mannen, som nu i sin tur blef
afsatt. — Den andra anteckningen rörde en man, som under
löfte om äktenskap vanhedrat och bedragit ett ungt fruntimmer
och derföre pliktat genom beständigt vidriga öden». — Med
afseende på den landsman, om hvilken samtalet nyss blifvit fördt,
sade Linné till Hedin vid detta tillfälle: »J lefven längre än
jag, J ska’ få förnimma att han, som så nedrigt förhållit sig,
tar en ömkelig ändalykt»; och Hedin slutar sin skildring med
tillägget att detta verkligen slog in, ty 22 år derefter uppdrogs
den mannen död ur en brunn, i hvilken han med afsigt sjelf
dränkt sig. — Dessa Linnés idéer har förf. af nu förevarande
anteckningar många gånger i sednare tider hört åberopas vid
hastiga olycksfall, eller vid besynnerliga ledsamma tilldragelser,
af hvilka somliga inneburit icke blott en gudomlig, men tillika
en ironiskt slående, vedergällning, som just genom sin ironiska
sida klarast belyste anledningen. Bland eclatanta exempel
anfördes, decennier senare, en regent, som, i yngre åren ansedd
hafva varit icke alldeles främmande för pårtier, hvilka bemödat
sig tvinga hans åldrige fader till abdikation, sjelf angripits
långt derefter af en slapphet, som icke dödat, utan tvertom
qvarhållit honom på den efterlängtade thronen, men alldeles ur
stånd att regera, och detta i hela åratal innan han i sitt
elände fått dö; äfvensom en annan regent, som fört sådan
jern-spira öfver folket, att han straffat politiskt frisinnade undersåter
med den hiskligaste mångåriga förgätenhet i de osnyggaste
fängelsehålor, men sjelf slutligen blef ett långvarigt offer för den
ohyggligaste 1—s-sjuka, i hvilken han ock slutligen måste
jem-merligen aflida.
Bonden Kufvar Auders Ersson i Mora hade fordom dräpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>