Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’222
pulsen till ett varmare studium af statistiken,, och lian såg med
stolthet frukterna deraf mogna. Äfven i agricultur och industri
arbetade han träget. Maroccos jordbruksförhållanden, Algeriens
industriella tillstånd, Toscanas bergverk, arabiska språket och
dialekterna, Ibn Khalduns historiska verk, Maroccos beskrifning,
karta öfver Sultanatet, regentskapet Algier, Statistikens theori,
Le Scandinave vengé, hvari han bevisade att de som störtade
romerska riket icke hade det nordiska ursprung, man dittills
antagit — och många, många andra ämnen sysselsatte hans
outtröttliga och noggranna penna. Mestadels skref han på
italienska, det han handterade lika flytande som svenskan, men
uppsatser finnas af honom på nästan alla europeiska språk. Flit,
minnesgodhet, noggrannhet, kritisk blick, hjertlighet och
öppenhet, tjenstaktighet och uppoffrande välvilja tillerkändes honom
af alla. I Florenz var han alla högt uppburen, särskildt af
storhertigen. Han var mångårigt döf, men egde en kraftfull
Kropp, som dock dukade under för en häftig febersjukdom.
Sjelfva juldagen af detta ominGsa år afsomnade i Stockholm
fri- och kammarherren, en af de aderton i svenska akademien,
f. d. envoyén i Berlin och London Carl Gustaf von
Brinck-many född samma år som Carl XIV Johan, 1764, en enda
månad senare än han. Från 1792 till 1810 eller 1812
vistades han mestadels i utlandet, använd i mångfaldiga
diplomatiska värf. Men 1812 blef han ledamot i svenska
uppfostrings-komitén och förestod tidtals hofkanslersembetet 1812 och 1813,
hvilket sistnämnda år han ock blef ledamot i rikets allmänna
ärenders beredning, samt af Vitterhets-, Vetenskaps- och Svenska
akademierna. Adlad 1808, blef han friherre 1835 och, sedan
han till Upsala akademiska bibliothek donerat sin ansenliga
och dyrbara boksamling, hedersmagister vid promotionen 1839.
Bland hans skrifter nämnas här allenast Gedichte af Selmar,
Filosofische Ansichten, Snillets verld, Åminnelsetal öfver
Ting-stadius och Tankebilder (epigrammer). Med ovanligt klassiska
kunskaper förenade han hela den nyare tidens filosofiska och
esthetiska bildning. Känd och värderad i Tyskland mer än i
Sverige, såsom skald och tänkare, kunde han dock af svenska
litteraturens idkare och vänner, som nalkades honom, aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
