Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’223
glömmas, den på en gång så fint bildade verldsmannen och den
så älskligt milda menniskan. Hos honom fanns den sällsynta
sammanställningen af en lärds hela skarpsinne och djup,
bredvid barnets oskuld och mildhet.
Raden af grafvar för året 1847 blir oss allt för lång.
Vi gå de öfriga hastigt förbi, tillochmed generallöjtnanten
friherre Hjertas, generalmajoren grefve Johan Carl Pukes och
Stockholmsborgmästaren, den briljanterade riddaren Nils
Sandblads, ja, äfven Bellmans enkas graf, som öppnades den 24
Januari, precist på dagen 101 år efter Gustaf IH:s födelse, i
hennes nittiondeforsta år; hennes begrafning bekostades af Par
Bricol, som redan ett halft sekel pensionerat henne. Men
likasom vi böljade, vilja vi ändå sluta, vid en qvinnas grift — en
kejsarinnas. Vi stå i slutet af året 1847, så nära utbrottet af
den stora europeiska omhvälfningen af 1848, hvilken i
Frankrike så oförmodadt åter satte en Napoleon på thronen. Och
just i denna stund, den 17 December, dör den förste Napoleons
sista gemål, Marie Louise, intill 1814 fransmännens
kejsarinna, men från den 30 Maj sistnämnda år regerande hertiginna
af Parma, Piacenza och Guastalla. Hennes förste son,
Napoleons egen, f. d. konung af Rom, sedan hertig af Reichstadt
och 1848 utan tvifvel fransmännens kejsare Napoleon II, i fall
han icke for tidigt aflidit — var ej mer. Straxt efter hans
faders död skickade den Metternichska politiken till henne den
sköne grefven von Neipperg, för att ur makans hjerta slita
makens bild, och skiljde dermed äfven son och moder åt. Neipperg
lyckades och blef hennes andre man, åt den hon födde tvenne
söner, grefvar af Montenuovo (Nyberg). Just nu dog hon, då
hennes död måste än mer inveckla Italiens förhållanden och
den massa af brännbara ämnen, som lågo färdiga i vår verldsdel
på den tiden, och genom hvilkas explosion den man, som skiljt
hennes hjerta afsigtligt ifrån den, hon först svor tro, vi mena
Metternich och hans system, det fina, fasta, gamla — de föllo
inom några veckor efter hennes död i tusen spillror. Så ser
det ut med Nemesis, den andra kalla »ödets lek». Och henne
följde till de dödas rike inom 14 dygn en i politiskt hänseende
just då ännu vigtigare dame, madame Adelaide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
