Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’252
nått kulminationspunkten! — Mot slutet af Augusti spred sig
kring Ëuropa ryktet, att konung Ludvig Filip hade blifvit
mördad. Men snart ankom med vanlig post den underrättelse, som
den skepparhistorien väl egentligen afsett, nemligen att en
hertig af Choiseul-Praslin mördat sin egen maka, marskalken
Sebastianis dotter. Hertigen af Choiseul-Praslin härstammade
ifrån de gamle grefvarne af Champagne. Hertiginnan hade den
17 Augusti jemte sin man ankommit från landet till Paris och
afstigit vid sin faders palats; hon hade tidigt gått till sängs,
hennes sängkammare var belägen i rez-de-chausséen, några rum
ifrån hertigens. Klockan 4 på morgonen den 18 väcktes
hennes kammarjungfru af häftigt ringande från fruns kabinett,
men måste spränga dörren emedan denna befanns tillsluten, och
faun derinne hertiginnan betäckt med rysliga sår i hals och bröst,
sanslös, badande i blod. Ett finger var afskuret o. s. v.; hon
tycktes ha gjort förtvifladt motstånd och hade mellan sina fingrar
en hårtofs, som liknade hertigens. Dennes nattrock var blodig.
Hertiginnan hade fått första hugget i sängen, sofvande, men
sprungit upp och flytt och kämpat i trenne rum innan lifvet
slocknade. Talrika blodspår förde från hennes lik direkte genom
rummen till hertigens sängkammare, der mördaren hade tvättat
sina blodiga händer i hertigens eget handfat. Ej under alltså,
att hertigen häktades och sattes i fängelse i Luxemburg-palatset,
der han efter ett par dagar gjorde ett sjelfmordsförsök, som dock
icke genast dödade, utan han sades lefvat till den 24. Dagen
derefter sökte folkhopar intränga i Luxemburg, ropande att han
icke vore död, och de måste skingras med vapenmakt.
Allmänna meningen var att han fått »cum gratia et privilegio» flykta
till England, hvaraf sinnena rysligt retades. Den 30 förklarade
pairskammaren — ty Praslin var sjelf pair — att anklagelsen
emot honom för mordet på hustrun förfallit genom den
anklagades död, och att Henriette de Luzy Desportes, baraens
guvernant, med hvilken han påstods hafva lefvat i förtroligt
förhållande, skulle hänvisas till vanliga domstolarne. Men hon blef
i slutet af September utsläppt ur sitt fängelse. Den 31
Augusti berättades en annan aristokrat, grefve Alfred de
Montesquieu, hafva blifvit funnen mördad i sin säng, och såsom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
