Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
Svenska Akademien.
Carl Johan och Leopold. — Modern inscription i Berlin på
gammalegyptiska språket. — Författarens beröring med akademisterna. — Bref
fr&n Fryxell under striden mot Geijer. — C. A. Agardhs
forskningar om bordmagnetismen (borddansen). — Atterboms pietet emot
Geijer. — Fæbuseriet. — J. Di Valerii familjelif. — Wilhelminas
verser tiU honom. — Grafströms besök 1851 på Drottningholm, hos
förf. — Kalendern Rosa. — B. E. Malmströms triumfer och
missmod. — Professor En bergs poetiska ådra. — Posttidningens
arrendesumma. — Franzéns handstil. — Hans poem: »Midt i natten». —
Elias Fries ånnu alltid densamme. — J. E. Rydqvists blida oaflåtligt
forskande ande. — Böttigers tre missöden. — Beskows hundratals
biljetter. — Hans polemik emot Pontin, Bruhn och victualievågen på
Skeppsbron. — Hans bref till förf. om Akademiens ordboksarbete.
— Hans project om bildstod åt Birger Jarl. — «Min velsignede
Beskow». — Hans likhet med Gæthe. — Oehlenschlägers verser till
honom. — Akademisterna 1869: Grafström, Fryxell, Fries, Böttiger,
Rydqvist, Manderström, Reuterdahl, Hamilton, Carlson, de Geer, Carl
Strandberg, Svedelius, Kullberg, Ljunggren, Hildebrand, Melin,
Wennerberg och C. G. Strandberg. – Wallmark och Palmblad utanföre.
De flesta bland mina läsare känna tvifvelsutan att denna
Akademi stiftats af Gustaf III och af honom doterats med ett
fideikommiss, som kallas privilegium, nemligen inkomsterna af
den officiela tidningen d. v. s. hennes legala annonser. Då förf.
i September 1870 uti en bättre Stockholmstidning läste en
artikel, som, icke en men flera gånger, upprepade att
Vetenskapsakademien innehar posttidningens annonsprivilegium,
utgjorde det verkligen en stor öfverraskning att någon så pass
litterat person som en tidningsförfattare kunde till den graden
förvexla de begge akademierna och deras stiftare. Det
mæce-natskap, Gustaf utöfvade emot sin egen stiftelse, är så allmänt
kändt, att det ej här behöfver vidare omtalas; men deremot
Mina Samtida. V. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
