Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
torde tillfället få begagnas till omförmälande af en annan hennes
mæcenat, konung Carl Johan.
Denne monark läste, som bekant, föga svenska, men han
tog icke dess mindre kännedom om det utmärktaste i vår
vitterhet och lät för sig öfversatta ur de bästa af våra författares
arbeten. Han var tacksam hvarje gång, man gjorde honom
uppmärksam på ett uppstigande snille och han gjorde sig ett
nöje af att tilldela tankens, språkets och konstens idkare
hederstecken, befordringar och understöd. Tegnér, Wallin,
Franzén, Berzelius, Geijer, Järta, Ling, Byström, Södermark och
många liera behandlades af honom mera som vänner, än som
undersåtar. Han ville att de i hvarje angelägenhet, som rörde
dem, skulle vända sig till honom personligen. Äfven till de
förtroliga kammarspisningar, dit blott en eller annan gäst
inbjöds jemte grefve Brahe, kallades Tegnér, Wallin, Berzelius,
Geijer, Brinkman, Byström m. fl. Leopold hade redan dragit
sig tillbaka till det enskilta lifvet, då Carl Johan besteg
thronen, och skaldens icke långt derefter inträffade blindhet skiljde
honom fullkomligt från den yttre verlden; men var likväl
fortfarande föremål för konungens uppmärksamhet, hvilken röjde
sig dels genom förfrågningar om den blinde siarens helsa eller
om konungen kunde bereda uppfyllandet af några bland hans
önskningar, dels i små foräringar, dels genom vänliga och
smickrande helsningar. Under våren 1819, då konungen
vistades på Rosersberg, skref grefve Wetterstedt att Leopold
träffats àf ett vådligt sjukdomsfall. Konungen afsände genast med
kurir ett svar, dateradt den 17 Maj 1819, och ur hvilket
följande rader blifvit af förf. öfversatta: "Jag erfar med
mycken ledsnad den nyhet, ni ger mig om den fara, hvari hr
Leopold befinner sig. Jag hoppas likväl att konsten skall
bevara åt Sverige denna prydnad för dess litteratur. Men öm
Himlen skulle föra honom bort från hans vänner, så gjut en
tröstens balsam öfver hans sista stunder genom att försäkra
att jag förbinder mig att låta gifva åt fru Leopold, antingen
af statsmedel eller ur min egen handkassa, en årlig pension af
400 rdr bko, räknadt från det ögonblick då hon har olyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
