Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
i svenskens utomordentliga tycke ttför allt som är utländskt;"
en sådan strof troddes vara riktigt pomaderad och slickad, som
lydde så: "Bland säsongens mest guterade nuvåteer äro
remarkablast porträtterna af mamsellerna (nu skall det vara
frök-narne) Bose och Celine, unga akrobatiska artister, som
meritera att blifva betäckta med applådissemänger.* Denna
na-tionalfåfanga är likaledes den, som ifrigt rusar till salonen af
"Monsieur Pierre de la Bivière des Montagues" för att
betrakta alldeles samma konster, som han i går visade för
tomma väggarne under sitt ärliga svenska namn Peter Bergström.
I en sednare tid, då allt skulle klippas efter skandinavismens
fada måttstock och förvandlas till politisk dvärgalåt, höll man
kongresser med utländingar, for att komma öfverens med dem
huru man borde imitera dem i svenska språkets behandling;
och skamlösheten gick så långt, att, efter ett sådant möte, på
stat aflönade skollärare, vid vite af anmärkningar och
missbetyg såsom för språkfel, från katedern anbefallde lärjungarne
att i sina scripta åtlyda somliga bland de beslut, ett sådant
der privat möte utan all autorisation och kontroll hade fattat.
Pä detta sätt agiterades språkfrågan 1870 från katedrar, utan
att någon eforus hördes göra något dervid.
Men också blef vid denna tid stormen emot nutidens
skolundervisning temligen högljudd; och den ena
bristfallig-heten visar snart refvan af den andra. Det uya skolsystemet
dateras egentligen från riksdagen 1847—1848, då ständerna
med frikostig hand upphjelpte läroverkens tillgångar. Man
hörde väl alltmer allmänt beklagas att, såsom vilkor för
anslagets åtnjutande, olyckligtvis äfven föreskrefs att dessa
läroverk pä en gång skulle vara lärda skolor och borgarskolor
samt för olika ändamål meddela undervisning på två linier,
en klassisk och en real, hvilka borde vid samma anstalt vara
både åtskiljda och till enhet sammanslutna. En autoritet för
denna klagan må förf. få åberopa. Det är erkebiskopen dr
Sundberg, hvilken, i det tal, han den 2 April 1870 såsom
eforus höll vid invigningen af nya läroverkshuset i Carlstad,
derom yttrade (pag. 21): "Ursäktligt är, om mången ännu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
