Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
I vårt land kämpade man redan vid denna tid emot det
orena i svenskan, både skriftställeriet och språket. Man
åberopade både Stjernbjelms och Svedbergs klagan öfver vårt
språkförderf. Aldrastörsta delen af de nyupptagna ord,
Stjernhjelm i en särskild ordbok till sin Hercules förklarade för sin
samtid, hade han tagit ur landskapsmålen och det äldre
språket, och de hafva nu så ingått i språket, att en hvar begriper
dem; nästan alla främmande ord, som Svedberg i sin
"Schib-boleth eller Svenska språkets Ryckt och Richtighet* utdömde
och med svenska ord ersatte, hafva försvunnit ur språket.
Men värst blef språkförderfvandet från omkring 1880, då
Aftonbladet och derefter den öfriga galopperande
tidningslittera-turen begyntes. De utländska orden öfverflödade åt alla håll,
i följd af tankebrist och tankelättja hos en stor mängd bland
tidningshandtlangarne. I det franska dagbladet stod: uLa crise
ministérielle continue", och det gick så lätt och beqvämt att
"öfversätta44: den ministeriella krisen kontinuerar; eller när
der stod pä franska: MOn établit en ce moment un fil electrique
souterrain entre le bureau de telegraphie de la station du
Nord et le ministère des travaux publics-, så lät det så
ståtligt och gick så fermt att skrifva på svenska (!): man etablerar
i denna momang en sutterräng elektrisk tråd emellan
nordstationens telegrafbyrå och ministeriet för de publika arbetena;
och man fick vara mycket tacksam, om der icke skrefs "de
allmänna travåerna." Men ännu värre än detta orimliga språk
var det orimliga svenska stafvandet af de franska ljuden säsong,
talang, kudölj, nyans o. s. v. och denna språkförderflighet
måste utan tvifvel skrifvas på L. J. Hiertas personliga
räkning, ty sådant var hans goda behag, och derigenom har vårt
språk, åtminstone i tidningarne, slutligen lyckats få utseendet
af sanskritisk rotvälska; när sådant införes af hyfsadt folk,
icke mä man då undra på att allmogen tager ett steg längre,
och upphäfver ända till sista spåren af hvad det ordet en
gång verkligen varit, rundar guvernör till * gubbenor nyttjar
ordet kalkyler i bemärkelsen af frossbrytningar (kalkyler
utefter ryggen) o. s. v. En annan lockelse till språkförderf låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
