Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
137
för sig på intet vis bindande; och förnyade denna förklaring
ännu den 30 Oktober, sedan de norske visat att just den
traktaten varit lagd till grund för alla föregående
underhandlingar i dessa frågor. Sedan de norske påpekat de
farliga slutföljder, som af ett sådant medgifvande, lika väl
som af ett sådant yrkande (om Varangerfjorden) skulle kunna
dragas, med hänsyn till Rysslands verkliga afsigter,
förklarade de att Norges statsförfattning icke tillät att afstå
område, och uppställfle följande mot-förslag: »Innebyggarne i
Utsjocki, Enare och Enontekis socknar skola ega rätt att
öfverenskomma med norska fiskare om att med deras
(sina?) båtar och under de vilkor, som de gemensamt kunna
bestämma, idka fiske i Hafvet och Hafsbugterna, dervid de
dock alltid måste komma att ställa sig till efterrättelse de,
rörande denna näring, i Norge gällande Lagar och
Författningar.»
Eyska sidan, som förmenade att detta contraförslag
upphäfde den af de finska lapparne oafbrutet utöfvade och på
häfd grundade rätten att i Varangerfjord idka fiske för egen
räkning, och dessutom inneburo ett alltför ringa vederlag för
den åt norska lappar erbjudna (begränsade) betesrätten i
Finland, förkastade det, oaktadt de norske ådagalade att de finska
lapparne aldrig idkat detta fiske på annat sätt än
contraförslagets, att fiskerättigheten enligt 1751 års traktat finge
utöfvas endast af lapparne, då de med sina hjordar
uppe-hölle sig i Norge, men att nu vore fråga om en mycket
vidsträcktare fiskesrätt icke blott åt lappar, utan äfven åt
bofaste ryska undersåtar i de tre socknarne, och att Norges
lagstiftning förhindrade dess regering att gå den ryskas
önskan till mötes, emedan hpn icke finge åt utländingar
inrymma större rättigheter, än som vore landets egna barn
förunnade. De norske föreslogo nu att man skulle lemna
fiskerättsfrågan in suspenso, och emellertid öfverenskomma
om en viss årlig ersättning för betesrätten. Men äfven
detta förslag förkastades af ryske fullmäktigen, som den 30
Oktober förklarade underhandlingarne slutade och att hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
