Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
8ung) fastän vi ha tillräckligt ord »anledning»; företrädare
i bemärkelsen af representant, ehuru vi förut hafva det i
helt annan mening (en af A.B. införd slarf-förvexling mellan
tyskarnes ver och vor); frambringelse, såsom »produkt», både
till form och betydelse en värdig produkt af Sv. T.;
adjektivum företrädesvisa, likaledes Sv. T. (èn språkvishet upp**
kommen ur okunnigheten att i detta och »gradvis», hvilket
ock börjat göras till adj., vis är adverb, icke adjektivum
såsom i frågvis och näsvis); inslå en väg (einschlagen) både
i A. B. och Sv. T., och därigenom »inslå» spikar i språkets
likkista; inlysa (einleuchten, blifva klar), snygg öfversättning;
namneligen (namentlicb, nommément) ehuru det är tvetydigt
och vi redan hafva ett tillräckligt »nemligen»; rundskrifvelse,
hvarmed menas cirkulär skrifvelse, medan det förra måste
gälla om en skrifvelse som är rund; snudd (tøfngent);
skrif-svärta, sköteslös (danskt) i st. f. vårdslös, liknöjd, oblyg;
tillbakaverkning (reaction); utfordra i st. f. utmana; utbringa
en skål (ausbringen), ett hurrah o. s. v., i st. f. föreslå;
»afsevärd)), hafsevärd, slaf sevärd, krafsevärd och »sevärd»
med ännu flera dylika afskyvärda »frambringelser».
Aftonbladet hade under Hiertas regime tvertom nyttjat
så många utländska ord som möjligt, men med iakttagande
af att stafva dem så som de uttalades, hvarigenom de fingo
ett befångdt utseende och småningom förlorade sin
ursprunglighet samt af folkspråket ända till galenskap förvredos: så
skref A. B. agremang, byrå. o. d. på »schangtilt» sätt. Ändå
värre var att det egentliga språkförderfvet, synderna mot
grammatik och logik, måste skrifvas hufvudsakligen på den
tidningens räkning; ty de härrörde från den mängd af illa
betalda och illa underbygda tidningsreferenter, dem de
vidlyftiga spalterna påkallade för att fyllas, och hvilka
referenter, utan kännedom om språkreglor — hvari den tidens
skolundervisning icke ens sjelf var hemmastadd — och utan
tid att genomse och förbättra innan manuscriptet lemnades till
sättaren, hade infört en beklagansvärd förvildning.
Tidnings-läsarne, som snart hemtade sin mesta visdom ur dessa spalter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
