Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
såg rättvisa böra skipas, och dertill hörde konseqvens i
besluten, samt hemställde, huruvida Wallenberg och Lallerstedt
kunde anses kompetenta att sitta qvar såsom representanter för
Sundsvall och Wadstena? Talmannen anmärkte väl att
Wallen-bergs val redan vore af högsta domstolen stadfästadt, och
således ej kunde bli föremål för ståndets pröfning; men Boman
yrkade ståndet hafva sin rätt obetagen att frågan också pröfva.
Hierta begärde Bomans yrkande på bordet. Staaff ingaf 4 Jan.
1860 reservation, deri han benämnde Rathsmans utvotering
illi-beral och förhatlig. Magistraten i Waxholm förklarade den 16 att
Rathsman nu icke heller kunde vidare vara rådman der.
Lands-höfdingeembetet, hos hvilket R. besvärade sig, förklarade att
denne fortfarande vore rätter litterat rådman i Waxholm. Nu
klagade en del Waxholms innevånare hos
justitiæombudsman-nen deröfver att magistraten, som utsatt nytt
riksdagsmanna-val till den 25, sedermera uppskjutit detta tills R’s behörighet
att vara rådman blifvit af högre myndighet pröfvad; och vid
nya riksdagsmannavalet i Waxholm vid början af Februari
valdes Rathsman på nytt, med vida större röstantal än första
gången. Häremot anförde R. sjelf besvär, emedan han ej ville
utsätta sig för nytt obehag i borgareståndet, men
landshöf-dingeembetet fann detta icke utgöra "laga förfall44, utan ogillade
besvären: Högsta Domstolen deremot upphäfde Embetets
beslut, eftersom borgareståndet, "med begagnande af den rätt,
riksdagsordningen medgifver ståndet, underkännt R’s
behörighet44; och vid tredje riksdagsmannavalet utsågs till riksdagsman
ordföranden i magistraten, justitiarien C. G. Rosén.
Vi återvända nu till Bomanska motionen mot Wallenberg
och Lallerstedt. Den föranledde 7 Jan. i borgareståndet en
fyra timmars debatt, under hvars lopp Boman återkallade det,
som deri rörde Wallenberg, hvars sak-redan förut varit föremål för
högsta domstolens beslut; men då upptog Sundvallson genast
denna del igen, såsom sin egen motion. Talmannen vägrade nu
proposition om Wallenberg, hvilken vägran Blanche, Billström,
Gråå och Björck ogillade, och sedan ståndet med 37 mot 11
sällat sig till dessa, förklarades denna del af öfverläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
